Det enkla svaret; den du har med dig.

På senaste tiden har det vart en liten dip i mitt fotograferande, och jag har ofta känt att jag inte haft tid eller lust att ta bilder. Men, jag har ändå nästan alltid haft med mig kameran, till jobbet, när jag handlar, ute i trädgården etc… Med kameran så menar jag här min lilla Nikon kompaktkamera.

I Lightroom är det ganska enkelt att snabbt få översikt på vilken kamera man använt för att ta bilderna, och jag ser att jag hittills tagit strax över 2000 bilder med Nikon-kompakten, och “bara” 1800 med min stora Pentax. Dessutom vet jag att jag vid ett par tillfällen med Pentaxen tagit stora serier, t.ex. vid porträtttagning, runt 200 bilder, så i nuläget skulle jag nog påstå att runt 65-70% av mina bilder är tagna med den lilla kompakten.

Varför är det då så?

I slutändan kommer det ner till en enda faktor; storleken

Jag har med mig kompakten överallt eftersom den får plats i min jackficka. Om den inte hade gjort det hade jag inte haft med den.

Men, jag tar ju uppenbarligen ett par bilder med den stora kameran också, vilka fördelar har då den?

• Högre upplösning. Inte en jätteviktig faktor. 14 megapixel framför 10 på kompakten är ingen jätteskillnad, och faktiskt är kvaliteten på pixlarna rätt jämspelta, vilket jag tror hänger på att Nikon-kompakten är nyare och har bättre sensor. Å andra sidan är den en hel del mindre än sensorn i Pentaxen, och en större sensor brukar betyda bättre kvalitet. I slutändan är dom som sagt rätt jämna, det är bara vid ISO 1600 och uppåt som Pentaxen har fördelen i bruskänslighet.
• Möjlighet att byta objektiv. Detta är ju hela vitsen varför man har en systemkamera. Om man aldrig byter objektiv borde man inte valt en systemkamera. Om man bara kör på standard-zoomen som följde med kameran har man troligen också valt fel, då borde man också ha kört på en liten kompakt istället. Just att kunna byta objektiv är för mig enda skälet till varför jag inte har sålt min systemkamera med alla tillbehör.

Varför skriver jag då denna artikel? Jo, eftersom jag faktiskt gått och funderat en del på att sälja systemkameran och det mesta som hör ihop med den. Jag använder den nästan bara till porträtt- och studiofotografering, och det tror jag faktiskt även den lilla kompakten skulle hålla rätt bra för. Allt oftare vill jag nu hellre ha ett litet större skärpedjup, och f/1.4 använder jag numera väldigt sällan. Oftast snarare runt f/2.8 – 4, och det fixar även kompakten.

Men, största delen av värdeminskningen på mina systemkameror har redan vart, så frågan är hur mycket det skulle vara värt? Den gamla K10D skulle jag kunna sälja nu, det är en fullgod systemkamera, vädertätad, och håller fint för en person som vill skaffa sig sin första systemkamera. Tillsammans med kit-objektivet (18-55) och ett telezoom (80-200) skulle det vara ett prisvärt nybörjarkit för någon. Men, att sälja K-7′an? Nej, nu när K-5′an kommit kommer K-7′an att vara rätt dåligt eftertraktad. Är nog bättre att hålla på den en aning och se om något år hur läget är då. Dessutom kan jag ju fortsätta att använda den under tiden. Den har hittills gått 10000 exponeringar, vilket är ingenting med tanke på att den är beräknad hålla minst 150000…

Men, om du är sugen på att köpa min gamla K10D (som jag bl.a. tog bilden i denna artikel med), så dra ett mail till mig på m snabel-a dmlfoto.se, den kameran skulle jag bli glad om den hamnade hos någon som ville lära sig mer om foto.

Läs mer från Martin Larsson på www.dmlfoto.se